Devil är ju min älskade hund...........men han var väldigt nära att göra bort sin matte och husse totalt häromdagen!
En av mina söner skulle gå ut och rasta hundarna och jag står i fönstret och tittar på de när de går ut. De hoppar och skuttar och tycker livet leker (sonen också).
Diskuterar med maken om vad vi ska äta för mat och vad som måste inhandlas och tittar sen ut i fönstret igen, bland trädkronor och blad en bit bort ser jag min sons oranga tröja samt något rött.
Hm vad är det nu då tänker jag..har nån av hundarna slitit sig och gjort nåt dumt. Vi försöker titta både maken och jag (tyvärr ser vi illa båda två men vi kisar så gott vi kan) men vi ser inget. Till sist ser jag att grabben börjar att gå så jag står nyfiket kvar för jag ser det röda vara på väg mot mitt håll. När denne röda närmar sig ser jag att det är en äldre kärring och det ser ut som att hon går med min DEVIL!!!
-Vafan ropar jag till maken, en kärring kommer och går med Devil!!!!!!!
-Näää säger maken varför skulle nån ta Devil????????
Jag tyckte det såg ut som en kärring som bor här på morsans gård och tankarna går genom hela skallen , varför skulle nån ta en av hundarna? Varför lämna grabben ifrån sig en av hundarna? Och vafan tror kärringen att hon gör?
-Skynda dig och spring ut säger jag till maken, innan hon hinner för långt. Vi rusar ut och mot denne kärring och vad vi tror är Devil.
Dock när jag nästan är framme vid kärringen ser jag att det är inte alls Devil. Vilken tur att jag inte ropat till kärringen att hon ska ge fan i min hund! Pinsamt blir det ju för kärringen ser helt förskräckt ut när jag kommer och jag känner att jag kan ju inte bara vända om nu utan måste ju säga något.
Min förklaring blev denna:
-Jag såg att du har en Dvärgpinscher och det är ju inte så vanligt och jag har två dvärgpinscher själv så jag undrar var har du köpt din någonstans?
-Ja jag såg en pojk där borta med två stycken och jag kände igen Devil sedan din mamma hade honom när du åkte till Spanien. Turbo och Devil brukade busa mycket med varandra när vi möttes ute. Turbo är från Norge och är min dotters hund som jag passar.
-Ja det är alltid roligt att se andra dvärgpinchrar säger jag med ett leende och går därifrån.
En sak är iallafall säker, det är ingen som skulle klara av att stjäla nån av mina hundar .
Och jag kan säga att jag är glad att jag inte ropade som jag först tänkt utan väntade...............tänk vad pinsamt det kunde blivit. Så ibland är det guld värt att klara av att hålla käften!!!!!!!!!!!1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar