Det är inte bara en dans på rosor att vara förälder

Ibland är det svårt att ha barn, man vill hela tiden deras bästa och de tror att man gör allt för att sätta käppar i hjulet för de.
Jag har ju ett antal barn i olika åldrar och är inte den ena i trotsåldern så är den andra det!
Som förälder har man ju ingen erfarenhet, man vet och fattar ingenting, att man själv har varit ung existerar inte, jag har ju alltid varit gammal!
Tröttsamt är det iaf, men jag vet att jag har mer roliga stunder än jobbiga med mina älsklingar, men ibland undrar man var får man kraften att orka vidare.
Jag vill absolut inte vara utan min skruttar, jag älskar de mer än livet självt.
Men jag måste väl ha rätt att ha krav utan att vara elak? Jag måste väl ha rätt att tycka att min åsikt ska respekteras? (I varje fall så länge de bor under mitt tak).